”… det är bara kärlek för mig” - Unga kvinnors berättelser om att vara normbrytande gällande sexualitet i en mindre stad

Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierar sig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valt att benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att vara normbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora teman inför analysen; ”identitet”, ”hur andra reagerat”, ”att stängas ute” och ”upplevelser av att leva och komma ut i stad X”. Dessa teman har även fått underkategorier. Analys har skett utifrån ett queerteoretiskt perspektiv med stöd av begreppen social identifikation, social kategorisering, heteronormativitet och normalitet. Resultatet tyder på att heteronormativiteten i Sverige upplevs vara stark, även om respondenterna uppger att stad X är unik i sin acceptans för homosexualitet och andra normbrytande sexualiteter. En av respondenterna berättar om hur hon tidigare blivit diskriminerad och ibland känt sig otrygg i stad X, vilket nyanserar bilden av en gayvänlig stad och samtidigt ger en bild av hur en utveckling skett. Vidare uppger respondenterna hur den sexuella identiteten kan vara både personlig och kollektiv, men att ingen av dessa har någon större påverkan på det vardagliga livet. Slutligen framkommer att även om ingen av respondenterna hemlighåller sin sexualitet finner de att andra delar av identiteten allra oftast har större betydelse